~ Flight of the Conchords - Sello Tape ~
~ Det här med bäst-före ~
Jag sitter och äter frukost, kämpar med en filtallrik med müsli... jag hatar müsli, men av någon anledning valde jag det idag. Tror det är supernyttigt.
Men det har inte med saken att göra.
Det jag vill komma till är att på müslipåsen står ett bäst-före datum, MED KLOCKSLAG.
2008 02 09 10:23
Vad är det liksom?
Exakt 23 minuter över 10 på morgonen den nionde februari, då är det kört.
Då är denna müslipåse förbrukad, dess innehåll är dåligt, mögligt och bara att kasta bort.
10:15 däremot, då kan vi käka't.
Men det har inte med saken att göra.
Det jag vill komma till är att på müslipåsen står ett bäst-före datum, MED KLOCKSLAG.
2008 02 09 10:23
Vad är det liksom?
Exakt 23 minuter över 10 på morgonen den nionde februari, då är det kört.
Då är denna müslipåse förbrukad, dess innehåll är dåligt, mögligt och bara att kasta bort.
10:15 däremot, då kan vi käka't.
~ Kristallen ~
Jag sitter och tittar på Kristallen, en prisutdelning till TV-programskreatörer - av TV-progamskreatörer.
Kalla det klubben för inbördesbeundran om ni vill.
Jag vill.
Jag ser bekanta ansikten i publiken, tidigare arbetskollegor tar emot priser och håller excentriska tacktal innehållandes flera igenkända namn och här sitter jag, och har inte varit med och jobbat med nåt av de vinnande programmen.
Känns lite tråkigt faktiskt, mest för att jag ser hur oootroligt snyggt uppklädda bruttorna jag jobbat med som sitter i publiken är, skiiitsnygga är det rätta adjektivet faktiskt.
Vill också.
Fast fel anledning kanske...
Eller kanske den enda rätta?
Kalla det klubben för inbördesbeundran om ni vill.
Jag vill.
Jag ser bekanta ansikten i publiken, tidigare arbetskollegor tar emot priser och håller excentriska tacktal innehållandes flera igenkända namn och här sitter jag, och har inte varit med och jobbat med nåt av de vinnande programmen.
Känns lite tråkigt faktiskt, mest för att jag ser hur oootroligt snyggt uppklädda bruttorna jag jobbat med som sitter i publiken är, skiiitsnygga är det rätta adjektivet faktiskt.
Vill också.
Fast fel anledning kanske...
Eller kanske den enda rätta?
~ Fira med mig, 100:ade inlägget! ~
~ Att dö under jakt ~
Bara i norrland dör varje år en till två jägare av vådaskott från andra jägare, MEN upp till 15 gånger fler dör på grund av hjärtinfarkt där ute i jaktskogen.
Är inte detta hemskt?!
Att dö, ute i skogen, precis när hösten är som finast, under jakten dessutom.
Nej, fy.
Har någon statistiken på älgarna?
~ Ang. föregående inlägg... ~
Näe, jag känner egentligen inte för att dansa... inte en gnutta faktiskt.
Vem gör det när man har 1000 saker att göra egentligen?
MEN det som skulle kunna få mig att dansa, det är en live-version av den animerade loopade snubben som dansar i föregåendes inläggs animation.
Tänk er att se denna sköna snubbe på ett dansgolv en mörk lördagskväll i takterna till Jackson 5's ABC, i skenet av ett blinkande ljus och glittret av en discokula...
Ok, I do feel like dancing, dancing, dance the night away!
Vem gör det när man har 1000 saker att göra egentligen?
MEN det som skulle kunna få mig att dansa, det är en live-version av den animerade loopade snubben som dansar i föregåendes inläggs animation.
Tänk er att se denna sköna snubbe på ett dansgolv en mörk lördagskväll i takterna till Jackson 5's ABC, i skenet av ett blinkande ljus och glittret av en discokula...
Ok, I do feel like dancing, dancing, dance the night away!
~ I feel like dancing, dancing... ~
...dance the night away!
~ Sätta bild på känslan ~
Det börjar kännas lite stressigt, allt jag har att göra...
Var är det man kan köpa självdisciplin?
Coop?
~ Att fylla år ~
Personligen är jag en sån som fyller år sent på året, en så kallad Skytt.
Detta har jag såklart funderat en hel del på, särskilt de år då jag fyllde exempelvis 15, 18 eller 21, åldrar av signifikant betydelse för svenska lagförda rättigheter.
Numera är det mer av åldersnojja jag tänker på tiden när jag fyller år.
För det är nämligen såhär, att jag kom på något igår när jag satt och funderade...
Låt säga att du fyllde 20 år den 13 maj i år, altlså 2007.
Dagen efter kommande nyårsafton, alltså då året är 2008 kommer du dock i folkmun vara 21 år gammal, då det är det du kommer att fylla detta år.
Tänk då på mig, som är född i början på december, jag får ju bara vara min ålder i dryga 3 veckor för att sedan vara nästa ålder.
Ska det vara så här?
Ska det det?
Va?
Va?
Näe, det tycker inte jag.
Detta har jag såklart funderat en hel del på, särskilt de år då jag fyllde exempelvis 15, 18 eller 21, åldrar av signifikant betydelse för svenska lagförda rättigheter.
Numera är det mer av åldersnojja jag tänker på tiden när jag fyller år.
För det är nämligen såhär, att jag kom på något igår när jag satt och funderade...
Låt säga att du fyllde 20 år den 13 maj i år, altlså 2007.
Dagen efter kommande nyårsafton, alltså då året är 2008 kommer du dock i folkmun vara 21 år gammal, då det är det du kommer att fylla detta år.
Tänk då på mig, som är född i början på december, jag får ju bara vara min ålder i dryga 3 veckor för att sedan vara nästa ålder.
Ska det vara så här?
Ska det det?
Va?
Va?
Näe, det tycker inte jag.
~ Lördagsrapport ~
~ Did you? Did you? ha? ha?! ~
~ Sorgetider ~
~ Att umgås tyst ~
~ Samtal med en äldre ~
Jag kan hålla med om att det kan vara klurigt det här med att vara vegetarian,
jag har många nära och kära som är det.
Men hur klurigt det är för mina farföräldrar att förstå sig på det,
det kan jag inte ens tänka mig in i, tror jag.
Konversation med mormor ang. en bröllopsmiddag jag varit på:
Jag: Jo, hela menyn var vegetarisk...
Mormor: Jasså? Jaha...
Jag: Ja, förrätten och huvudrätten...
Mormor: Jaha?
Jag: Alla åt vegetariskt, även de som inte var vegetarianer,
det fanns bara det liksom och alla tyckte det var jättegott!
Mormor: Jaha, alla åt det?
Jag: Mm...
Mormor: Vad åt ni då då? Var det...fläskfilé?
Jag: Njae...
jag har många nära och kära som är det.
Men hur klurigt det är för mina farföräldrar att förstå sig på det,
det kan jag inte ens tänka mig in i, tror jag.
Konversation med mormor ang. en bröllopsmiddag jag varit på:
Jag: Jo, hela menyn var vegetarisk...
Mormor: Jasså? Jaha...
Jag: Ja, förrätten och huvudrätten...
Mormor: Jaha?
Jag: Alla åt vegetariskt, även de som inte var vegetarianer,
det fanns bara det liksom och alla tyckte det var jättegott!
Mormor: Jaha, alla åt det?
Jag: Mm...
Mormor: Vad åt ni då då? Var det...fläskfilé?
Jag: Njae...
~ Ensam mamma söker ~
Sitter och tittar på programmet 'Ensam mamma söker' på TV3, och ärligt talat...asså jag vet inte.
Ska man följa detta eller inte?
Är det här bra TV?
Gotta sig i andras ensamheter som till slut skall bli någonslags lycka... eller?
Skräckblandad...inte förtjusning, men kanske nyfikenhet.
Ska man följa detta eller inte?
Är det här bra TV?
Gotta sig i andras ensamheter som till slut skall bli någonslags lycka... eller?
Skräckblandad...inte förtjusning, men kanske nyfikenhet.
~ Dokusåpa-kändis nästa? ~
Så var det måndag, men inte vilken måndag som helst, utan första-dagen-på-höstterminen-måndagen.
Som jag nog berättat förut så läser ju på universitetet i Umeå, jag veckopendlar hit och bor i ett fint litet studentrum när jag är här.
Nu är det såhär, att jag bor dock inte i vilken korridor som helst, utan i en numera kändis-korridor.
Det är sant!
Vi är alla påväg att bli local celebrities genom en korridors-såpa som en av tidningarna här i staden utför.
Am I happy?
Am I thrilled?
Am I on fire?
No.
I am a bit scared.
Tänk om detta kändisskap kommer göra att jag tappar fotfästet, inte längre vill vara med mina gamla vänner och inte kommer kunna veta vilka av mina nya vänner som vill vara med mig för mitt kändisskap, eller för mig och min personlighet?!
Tänk om jag slutar heja på min gamla högstadielärare eller grannarna i huset för att jag numera inte är en privatperson, utan en officiell känd människa vars privatliv är av allas intresse.
Tänk om?
Det kan bli så.
Vem vet liksom.
Det kan mycket väl bli så.
Jorå.
Nu jävlar kör vi.
Japp.
Kan inte skriva mera nu, skall gå och lägga upp min strategi... Ska jag vara Linda-Rosing-bimbon eller Kitty-ifrågasättaren? Ska jag vara en doldis som blommar ut till allas favorit eller ska jag gå ut hårt och bara öka?
Ska jag samla på konstiga saker eller alltid sjunga så kanske någon upptäcker mig?
Mycket att stå i nu.
Som jag nog berättat förut så läser ju på universitetet i Umeå, jag veckopendlar hit och bor i ett fint litet studentrum när jag är här.
Nu är det såhär, att jag bor dock inte i vilken korridor som helst, utan i en numera kändis-korridor.
Det är sant!
Vi är alla påväg att bli local celebrities genom en korridors-såpa som en av tidningarna här i staden utför.
Am I happy?
Am I thrilled?
Am I on fire?
No.
I am a bit scared.
Tänk om detta kändisskap kommer göra att jag tappar fotfästet, inte längre vill vara med mina gamla vänner och inte kommer kunna veta vilka av mina nya vänner som vill vara med mig för mitt kändisskap, eller för mig och min personlighet?!
Tänk om jag slutar heja på min gamla högstadielärare eller grannarna i huset för att jag numera inte är en privatperson, utan en officiell känd människa vars privatliv är av allas intresse.
Tänk om?
Det kan bli så.
Vem vet liksom.
Det kan mycket väl bli så.
Jorå.
Nu jävlar kör vi.
Japp.
Kan inte skriva mera nu, skall gå och lägga upp min strategi... Ska jag vara Linda-Rosing-bimbon eller Kitty-ifrågasättaren? Ska jag vara en doldis som blommar ut till allas favorit eller ska jag gå ut hårt och bara öka?
Ska jag samla på konstiga saker eller alltid sjunga så kanske någon upptäcker mig?
Mycket att stå i nu.
~ Counting Crows ~
Nu är det höst, och med höst kommer suget efter fina kläder och bra musik.
Och med bra musik tänker jag; Counting Crows.
Detta band är guds gåva till mänskligheten, enligt mig.
Gör er själva, och er själ, en tjänst och lyssna till klippet nedan.
Det är alltså Counting Crows som framför låten "A long December".
Det skulle förvåna mig om Ni inte skulle finna den... underbar.
Adam F. Duritz... take it away:
A long December and there?s reason to believe
Maybe this year will be better than the last
I can?t remember the last thing you said as you were leavin?
Now the days go by so fast
And it?s one more day up in the canyons
And it?s one more night in Hollywood
If you think that I could be forgiven... I wish you would
The smell of hospitals in winter
And the feeling that it?s all a lot of oysters, but no pearls
All at once you look across a crowded room
To see the way that light attaches to a girl
And it?s one more day up in the canyons
And it?s one more night in Hollywood
If you think you might come to California... I think you should
Drove up to the Hillside Manor sometime after two a.m.
And talked a little while about the year
I guess the winter makes you laugh a little slower,
Makes you talk a little lower about the things you could not show her
And it?s been a long December and there?s no reason to believe
Maybe this year will be better that the last
I can?t remember all the times I tried to tell myself
To hold on to these moments as they pass
And it?s one more day up in the canyon
And it?s one more night in Hollywood
It?s been so long since I?ve seen the ocean... I guess I should
Och med bra musik tänker jag; Counting Crows.
Detta band är guds gåva till mänskligheten, enligt mig.
Gör er själva, och er själ, en tjänst och lyssna till klippet nedan.
Det är alltså Counting Crows som framför låten "A long December".
Det skulle förvåna mig om Ni inte skulle finna den... underbar.
Adam F. Duritz... take it away:
A long December and there?s reason to believe
Maybe this year will be better than the last
I can?t remember the last thing you said as you were leavin?
Now the days go by so fast
And it?s one more day up in the canyons
And it?s one more night in Hollywood
If you think that I could be forgiven... I wish you would
The smell of hospitals in winter
And the feeling that it?s all a lot of oysters, but no pearls
All at once you look across a crowded room
To see the way that light attaches to a girl
And it?s one more day up in the canyons
And it?s one more night in Hollywood
If you think you might come to California... I think you should
Drove up to the Hillside Manor sometime after two a.m.
And talked a little while about the year
I guess the winter makes you laugh a little slower,
Makes you talk a little lower about the things you could not show her
And it?s been a long December and there?s no reason to believe
Maybe this year will be better that the last
I can?t remember all the times I tried to tell myself
To hold on to these moments as they pass
And it?s one more day up in the canyon
And it?s one more night in Hollywood
It?s been so long since I?ve seen the ocean... I guess I should
~ Utfyllnad ~
Har ni tänkt på en sak?
~ Frisör sökes ~
Finnes: flicka med oklippt hår i svår-identifierad frisyr.
~Svensson-takter ~
