~ Let a smile be your umbrella ~

Bra är ett kort och behändigt litet adjektiv. Betydelsen varierar lite från ?god, nyttig, lämplig, utmärkt, moraliskt högtstående? till ?ganska stor?, som i en bra slant.

Några tycker att det är så kort att de förlänger det till braig. Det har inga böjningsformer. Det heter en bra bok, ett bra vin, bra böcker, bra viner. Ja, så kan det användas, fast några tror att det är fel att sätta bra framför ett substantiv. Men det är lika korrekt med en bra bok som boken är bra .

På senare tid har bra dykt upp i sammansättningar som barnbra, klimatbra, och de är lika bra som barnvänlig, klimatvänlig.
 
Vill man komparera ordet får man ta till formerna bättre och bäst, som inte alls är besläktade med bra utan med det gamla verbet båta, ?vara till nytta?. På skämt kan man höra former som braare och braast.

Ursprunget till bra är det italienska bravo, ?präktig, tapper?. Vi lånade in det på 1600-talet via lågtyskan, först i formen brav i den ursprungliga betydelsen. Så blev det till bra och betydelsen lite uttunnad i svenskan, liksom i norskan. I danskan däremot lever brav kvar i sin ursprungliga betydelse. Så är det också i engelska och andra språk som lånat in ordet.

Bra kan också vara ett adverb som i se bra ut och tjäna bra med pengar. I finlandssvenskan kan det också användas så här: vi kan bra göra så. I Sverige säger man i stället vi kan gott göra så. Men vi kan lika så bra göra så kan man säga på båda sidor Östersjön.

Så bravo! kan man utropa om detta lilla bra ord.

---

källa:språkrådet.se

---