~ Let a smile be your umbrella ~

Klockan är 01:45 slagen och jag är fortfarande vaken.
Huvudet värker av datorskärmens oödmjuka ljus och jag tycks aldrig kunna ta mig till sängen.
Ligger i soffan med datorn i knät, har jobbat med bröllops-planer hela kvällen.
Man kan tro att jag fått mycket gjort, men om sanningen skall fram så är jag bara seg.
Hela dagen har jag varit seg.
Seg som godis... åh, godis hade varit gott.
Jag har i dagarna kommit fram till min insikt i mitt godis-ätande.
Och har erkänt.
Jag erkänner.
Jag vet.
Jag är beroende.
SÅ beroende.
Jag erkänner mitt missbruk.
Av godis.
Tänk er en stor skön färgglad påse godis.
M m mm.

Kommer osökt in på Karamellkungen.
Gjorde Karamellkungens godistest och trodde att jag bara skulle få fram vilket godis som var mit favoritgodis.
Men icke.
Jag fick också veta att om jag var ett instrument så skulle jag vara en fiol, om jag var ett djur en struts...och mycket mer värt att veta.
Tack Karamellkungen.




Jag kan tyvärr också meddela att testet inte frambringar några säkra resultat. Då jag är en expert själv inom området kan man säga att jag stod med facit i handen redan innan mitt resultat hunnit komma fram.
Mitt rätta godisbeteende skulle inte vara "spara till senare" utan tvärtom.
Mitt godisbeteende skulle inte vara "äta bara till fest" utan tvärtom.
Jag skulle a l d r i g spara det godaste till sist heller!

Angående min personlighet kan jag inte säga så mycket, kanske stämmer det kanske inte.
Men vad jag kommer att fundera på inatt är vad den där jävla cykelhjälmen symboliserar.
Är det bra eller dåligt att min huvudpersonlighet här en cykelhjälm?!
Det känner inte så bra.
Inte så tufft.