~ Let a smile be your umbrella ~

Jag går i en regnskog, mitt i ingenstans men ändå någonstans i de tropiska delarna av Australien.
En bäck rinner vid sidan av min stig, vattnet flyter långsamt och på vissa ställen porlar det till där stenar samlats och bildat små, små vattefall.
Det simmar ålar i bäcken, och jag smyger mig närmare sakta, sakta, för att få se dem på nära håll, där de ligger och trycker, simmar motströms för att inte åka med vattenflödet...
Solens strålar silar sig ner mellan de smala höga träden, vars kronor är gröna och bladrika.
Strålarna värmer, samtidigt som bäckens vatten är kallt och kyler mot mina tår när jag nu närmat mig och står med halva fötterna i bäckens kant, under mina tår är det sand och ju längre jag står där desto mera sand flyter över mina tår och begraver dem i ett perfekt kamoflage för ålarnas ögon.
Men så rör jag på mig och de slanka svarta vattendjuren är plötsligt borta på en ögonblicks-sekund, in under stenar och gömmor försvinner de.

Lika kvickt vaknar jag upp ur min dagdröm och finner mig sittandes vid köksbordet,
en helt vanlig måndageftermiddag,
mitt i ingenstans,
men ändå någonstans i de nordligare delarna av Sverige...